Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet.Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen.

Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.  Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland.

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period på Haparanda Stad. Under min tid på Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick även vara med och se hur många andra pågående projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gång och cykelbanor som ingår i stadsnätet. Till hjälp och råd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

This research is conducted on one of the world?s largest deposits - Shtokman gas and condensate field located in the Barents Sea. The development of the field is operated by the Special Purpose Company Shtokman Development AG - the international consortium of Total, Statoil and Gazprom. This research is aimed to analyze the value chain of the Shtokman project and to study the socio-economic capacity of the Murmansk region in order to examine the perspective fields of work for local companies, as well as the socio-economic potential of the region related to the gas industry that can be applied to the realization of the Shtokman project. The research is based on qualitative and quantitative data collection that involves the results of 24 semi structured interviews conducted in the Murmansk region, including the interviews with representatives of the Shtokman Development AG and the industrial committee of the Murmansk region government.

AbstractThis thesis is a qualitative study that provides an insight into the Nordic offshore market, focusing on the North Sea and investigates indications of how the near future may develop in the area and how these developments may affect the Nordic seafarers. Questions central to the work are aimed primarily at how shipping companies, agencies and seafarers active in the offshore industry look at future activity in the North Sea, Nordic seafarers' status in the global labor market, and how today's employment conditions look like for seafarers in the global offshore industry. The majority of the information was collected through interviewes and questionnaires. The purpose of this study was to examine whether and how the expected development in the North Sea, in terms of availability of oil and gas, may have effect on the Scandinavian seafarers' future work prospects and employment conditions in the global offshore labor. The conclusions that have been drawn are that competition among seafarers in the offshore industry is higher 2015 than previous years (2000-2014) and are expected to increase.

Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, från början av 1990-talet till början på 2000-talet, och då explicit ur ettnorskt säkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgångspunkt, för att analysera förhållandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar påverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förståelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgångsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pågrund av den drastiska minskningen av tidigare så påtagliga yttre hot, inte kan stå somensam förklaring till regionens utveckling. En annan påverkande faktor är sannolikt denframgångsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), från början på 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar på alla nivåer och som med ett brettdeltagande har ökat förståelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavälfärdsgapet mellan väst och öst..

Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet.Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen.